Image - Cacao Pod Vessel - K6706 © Justin Kerr FAMSI © 2001:
David Bolles
  Combined Dictionary–Concordance of the Yucatecan Mayan Language
Update posted 11-20-03

Ppe – Ppezxotah

Ppe mtm) Ppe: particula dolentos et miserantis. ¶ oclabi in nok ppe: hurtaronme mi ropa pobre de mi. mtm) ache, acheppe: pobre de mi, particula dolentis, y postpone se a la oracion. item; es del que se admira.

Ppe che: lo mismo. mtm) (Ppe: particula dolentos et miserantis.)

Ppe chi mtm) Ppe chij; ppe chij ach:} bachiller, deslenguado, baladron, y hablador.
sfm) Ppe chi; ppe chi ach; ah zacach than; co chi ach; ppechkal chi: parlero, baladrón, que habla demasiado, peer (con la boca).

Ppe chi ach; ma chucben u chi; picħim chi; picħkalac u chi; picħil chi: desbocado, lenguaras. (sfm)

Ppe chij; ppe chij ach:} bachiller, deslenguado, baladron, y hablador. (mtm)

Ppe chijhal .l. ppe chijl: desmandarse en hablar. (mtm)

Ppe ta: particula dolentis; es de las viejas. ¶ otzilen ppe ta: (mtm)

Ppebel
rb088.003 binel u caah ti ppebel u puczikal

Ppec cam) ppec, ppecah: tener asco, abominar.
ems) aborrecer: ppec. ems) abominar: ppec. ems) asco, tener: ppec.
mtm) Ppec.ah,eb: auer o tener asco, y el tal asco. ¶ Item: aborrecer y abominar, y el tal aborrecimiento. ¶ ppecex keban: mtm) Ah ppec: asqueroso que de todo tiene asco y enfado, y de nada se contenta. mtm) Ah ppec ach: idem.
sfm) Ppec; idz ol; idz ni; icħ ol: haber o tener asco. ¶ in ppecma hanal: tengo asco de la comida. sfm) Ppec; kux bah: aborrecer. ¶ mabal yet kin in ppecic keban: nada aborrezco como el pecado. ¶ bay in ppec mailech cizine: así te aborrezco como al demonio. ¶ ppec ti uinic; kux ti uinic: aborrecer a los hombres.
vns) Abominar o abo[rr]ecer: ppec. ah eb .l. nac. ah ab. P[a]s[iv]o: ppecel. vns) Abominable cosa y abo[rr]ecible: ppecben vel ppectzil. vns) Abo[rr]ecido ser: kux babal, noc oltabal, ppecel, ppecbal. vns) Abo[rr]ece[d] el pecado: ppecex keban. vns) [Quanto o quantos, in[de]fini[d]a y no interrogatiua: hi bahun]. Cuanto mayo[r] fuere el pecado y más graue, tanto más le auéis de aborreçer: hi b[a]hun nohil kebane, bay bin yabhebal [yetel nohhe]bal a ppecicexe.
tj087 lay uile balam u pol, uaan u coo, tzutzi uinicil,
      ppec uinicil
mr376.012 ua u ppec cheche he ca u zut kakte ca yuke

Ppec ach mtm) Ah ppec: asqueroso que de todo tiene asco y enfado, y de nada se contenta. mtm) Ah ppec ach: idem.
vns) Asqueroso: ah ppec ach.

Ppec chij ach: mal contentadizo de lo que le dan a comer. (mtm)

Ppec hanal vns) Abo[rr]eçer el manjar, dar en rostro al enfermo: p[p]ec hanal .l. nac hanal .l. nac oltah hanal.

Ppec keban vns) Abo[rr]ece[d] el pecado: ppecex keban.

Ppec.ah,eb: auer o tener asco, y el tal asco. ¶ Item: aborrecer y abominar, y el tal aborrecimiento. ¶ ppecex keban: (mtm)

Ppecaan: cosa de que se tiene asco, y cosa aborrecida y abominada. ¶ ppecaan hanal tinmen: tengo aborrecida la comida. ¶ manan babal paynum ppecanil tumen Dios yokol keban: no ay cosa mas aborrecida de Dios que el pecado. ¶ manan babal yet ppecanil tumen Dios kebane: no ay cosa que assi sea aborrecida de Dios como el pecado. (mtm)

Ppecah cam) ppec, ppecah: tener asco, abominar.
vns) Abominar o abo[rr]ecer: ppec. ah eb .l. nac. ah ab. P[a]s[iv]o: ppecel.

Ppecbal vns) Abo[rr]ecido ser: kux babal, noc oltabal, ppecel, ppecbal.

Ppecbel: ser aborrecido o ser tenido asco. (mtm)

Ppecben mtm) Ppecben: cosa abominable, digna de ser aborrecida.
vns) Abominable cosa y abo[rr]ecible: ppecben vel ppectzil.

Ppecbentzil: lo mismo. (mtm)

Ppecbil: lo mesmo. (mtm)

Ppeceb vns) Abominar o abo[rr]ecer: ppec. ah eb .l. nac. ah ab. P[a]s[iv]o: ppecel.

Ppecel vns) Abominar o abo[rr]ecer: ppec. ah eb .l. nac. ah ab. P[a]s[iv]o: ppecel. vns) Abo[rr]ecido ser: kux babal, noc oltabal, ppecel, ppecbal.

Ppech kal chi; ppe chi; ppe chi ach; ah zacach than: parlero, baladrón, que habla mucho, desbocado, lenguaras. (sfm)

Ppechatic
rp211 ten cin ppechatic ika tu pul kin tu pul akab
      yokol cuarenta baras

Ppecic vns) Abominar o abo[rr]ecer: ppec. ah eb .l. nac. ah ab. P[a]s[iv]o: ppecel. vns) [Quanto o quantos, in[de]fini[d]a y no interrogatiua: hi bahun]. Cuanto mayo[r] fuere el pecado y más graue, tanto más le auéis de aborreçer: hi b[a]hun nohil kebane, bay bin yabhebal [yetel nohhe]bal a ppecicexe.

Ppectzil vns) Abominable cosa y abo[rr]ecible: ppecben vel ppectzil.

Ppectzil: lo mismo que ppecben. (mtm)

Ppectzil; ppecben: aborrecible, asqueroso. ¶ ppectzilex tumen Dios: sois aborrecibles a Dios. (sfm)

Ppecul: el desecho y lo que vno aparta por malo aunque despues se aproueche. ¶ v ppecul ixim: el desecho del maiz; contrario de v yeyul ixim que es lo mejor y lo escogido. (mtm)

Ppee cam) ppee, ppeeah: abrir con los dedos.

Ppee; etz; leb: abrir cosas blandas (como mazorca de maíz, ojo o llaga o cosas que se abren facilmente). (sfm)

Ppeeah cam) ppee, ppeeah: abrir con los dedos.

Ppeecel: ser aborrecido. (mtm)

Ppeel cam) ppeel, ah: rayar, reglar, trazar, mondar sacando la pepita o grano.

Ppeel.ah,eb: rayar y traçar como con regla y reglar y señalar assi con raya. ¶ ppelex huun ca tohac a dzibex: reglad el papel ettz. (mtm)

Ppeel: comer como el papagayo el maíz. (sfm)

Ppeel: cosa assi rayada o señalada derecha y ygual. (mtm)

Ppeelaan: cosa que esta rayada, reglada, y traçada. (mtm)

Ppeelah cam) ppeel, ah: rayar, reglar, trazar, mondar sacando la pepita o grano.

Ppeepp; eppel; epp; ippil; epp kuxtah; ppepp: desportillar con los dientes o despicar maíz. ¶ ppeepp bal u cah ixim: estan despicando el maíz. (sfm)

Ppeez cam) ppeez, ah: sajar, desollar, despellejar.
mtm) Ppeez.ah,eb: abrir algun animal como carnero, venado, vaca, ettz, y abrir la apostema, y sajar y la sajadura. mtm) Ppeez: cosa assi abierta.
sfm) Ppeez: desollar, abrir animal.

Ppeez kup; ppeez tok.t.: sajar, abrir rompiendo. (sfm)

Ppeez.ah,eb: abrir algun animal como carnero, venado, vaca, ettz, y abrir la apostema, y sajar y la sajadura. (mtm)

Ppeezah cam) ppeez, ah: sajar, desollar, despellejar.

Ppeezan: lo assi abierto y lo que esta sajado. (mtm)

Ppeezel: ser abierto assi y ser sajado; acento en la primera. (mtm)

Ppeezel; uakal: requebrarse (henderse). (sfm)

Ppeh cam) ppeh, ah: despedazar palillos, mellar el filo de algo cortante.
ems) despedazar palillos: ppeh. ems) quebrar palillos: ppeh.
sfm) Ppeh; cach; kah; tach; uat: hacer pedazas cosas blandas, quebrar cosas largas, desmenuzar. ¶ uat uat chalac; uat uatci: ppeh chalac: ma dzuuy: cosa que facilmente se quiebra. ¶ ppeppehci: quiébralo. ¶ ppeh che: despedarar palillos.

Ppehah cam) ppeh, ah: despedazar palillos, mellar el filo de algo cortante.

-ppehal cam) cappehal: v.a. duplicarse, hacerse dos.

Ppehche nem) ppehche: sinonimo de holche. (holche: brecha angosta.)

Ppehel che vns) Árbol del Diablo: yaxeppelhelche, es de flores coloradas.

Ppehelche vns) Árbol del Diablo: yaxeppelhelche, es de flores coloradas.
mr229.005 yetel yax ppehelche
mr437.003 copo, yax ppehelche, laal, u leob tulacal

-ppel cam) cappehal: v.a. duplicarse, hacerse dos. cam) hunppel: uno, primero, uno solo. cam) ppel: para contar generalmente.
crm) -al: 13mrc: sufijo colectivo: u cappelal: los dos (en total). tu yoxtutulaloon: nostros tres. sufijo relacionador: u yical: su chile, su r
ems) clasificador de cosas inanimadas: -ppel. ems) unico: ppel-el, hun-ac.
mtm) Ppel: cuenta general para todas quantas cosas ay. ¶ hunppel, cappel, ettz.
sfm) Ppel: cuenta para contar casi todo en general. ¶ hunppel: una cuenta. ¶ cappel: dos cuentas. ¶ tu cappel kin u enero ti yuil año u utzcin tic: todo el año es necesario obrar bien.
vns) A cada uno darás dos reales: bin a dzab cacappel tomín ti hunhuntul .l. cacappel tomín bin manebal hunhuntuli. vns) Jornal o peonada, trabajo de un día: hunppel kin menyah, hun ti kin menyah. vns) Concordar en voluntad y condiçión: hun bakcunah ol [.l. hun ppelcunah ol. Pasivo]: hun bak[hal ol]. Concorda[d] unos con otros: hun ppelcun a uolex. Concordia y paz: hun olal, hun cet olal. vns) Conçertadam[en]te hablar: hunhunppel chelcunabil than. vns) Conformarse con la voluntad de otro: hunppelcunah ola[l]. vns) Conjurarse o conspirarse contra alguno: hunppelcunah thanob okol. vns) Conprar [al] fiado: ma[n] ti ppaxil. He conprado al fiado un som[b]rero por quatro pesos: tin manah hun ppel ppoc ti can ppel pesos ti ppaxil. vns) Conprar de en una en una la cosa: ppelppel man .t. No me conpres mis xícaras de en una en una: ma a ppelppelmantic in luch. Conpréme mis xícaras así: ppeppelhi u manic in luch. vns) Contraria ser una cosa de otra entre sí: u nup uba, u nup uba tanba. Dos contrarios no se allan en un sujeto: he ca tzuc ti babal u nup bae, ma uchac u hunppelhal u cuchil.
a337 hun hunkal kin hunppel :u: tu thanoob
a385 canppel thune yokol hunppel payche bin bolonpiz
g146 tu holahun zip catac oxppeli, bolon imix
h006 bolonppel yoc ha u canaanmaob,
      bolonppel uitz u canaanmaob
j138 halili lahuncanppel katun cu batabil
      ca tun batabac oche
k196 dzu lan kabet u ppizil u xocol
      ua hayppel haab ua katun kin

Ppel 1) cam) ppel, ppelah: vease ppeel. ppeel: rayar, reglar, trazar, &.
ems) rayar: ppel. ems) subrayar: ppel. ems) trazar: tum, ppel.
rb072.004 xoteex u cal, ppeleex tu holmal
rb089.002 heklay uicħac ca tin ppelech cen
rb118.001 xoteex u cal, ppeleex tu holmal
rb135.004 xoteex u cal, ppeleex ceex bolon ti ku,
      oxlahun ti ku
rb137.011 xoteex u holmal, ppeleex
rb163.001 zam tun bacin a ppel tu puczikal chacal chulul,
      chacal tuncuy
rb169.008 bal a xoteex to, ppeleex to, can maxcuneex to

Ppel 2) cam) ppel: solamente, unicamente.
ems) unico: ppel-el, hun-ac.
mtm) Ppel: solamente o no mas de aquello. ¶ ppel v le yan; manan v uich: solamente tiene ojas sin fruta. ¶ Vide ppelel.

Ppel 3) cam) ppel: para contar generalmente.
mtm) Ppel: cuenta general para todas quantas cosas ay. ¶ hunppel, cappel, ettz.
sfm) Ppel: cuenta para contar casi todo en general. ¶ hunppel: una cuenta. ¶ cappel: dos cuentas. ¶ tu cappel kin u enero ti yuil año u utzcin tic: todo el año es necesario obrar bien.

Ppel al cam) ppel-al: hijo unico de madre.
sfm) Ppel al; ppel mehen; ppelel al; ppelel mehen: hijo único.

Ppel conol; kalal con; kal conol; ppeppel con: vender por menudo. (sfm)

Ppel hun cam) ppelecħun, ppelhun: solo, sin compañia.
ems) cabal: ppel hun.

Ppel huncinah; ppelechcunah:} hazer que venga justo. ¶ ppel huncin v matan ixim ah numyaob tulacal: hazque venga justo y alcance a todos los pobres el maiz que les dan de limosna. (mtm)

Ppel kab; hup kab: meter la mano de recio. (sfm)

Ppel kabtah; tac kabtah; tac kab pic: sofaldar. (sfm)

Ppel kin mtm) Ppel kin: señalar dia o tiempo de termino o plaço y aplaçar, y el tal plaço o termino. ¶ ppel kin tex v kinil in boticex .l. ppelex v kinil in bool teex: señalad el dia en que os tengo de pagar. ¶ ppel kin tex a çuuanil .l. ppelex v kinil a çuuanil: señalad el dia de vuestra boda o combite.
sfm) Ppel kin; ppel kintah: señalar tiempo o plazo, término señalado de tiempo. ¶ ppel kintax u kinil a boticex: señala el tiempo en que lo has de pagar. ¶ mucte u tal u ppel kinil padre: secreto es el tiempo de la venida del padre.

Ppel kin ppel kin: todo el dia. ¶ ppel kin ppel kin in cuxtal: no se quando morire o lo que ha de biuir. (mtm)

Ppel kinal crm) yoch kinal: 4: señalar tiempo para convite. bikinx a yoch kinal a payalte? cuando ha de ser el dia de tu convite? ppel kinal: idem.
mtm) Ppel kinal .l. ppel kinil: el plaço que se señala para cumplir o hazer algo. ¶ hal a ppel kinil .l. hal a ppel kinil ten ca utzac in pakticech: dime quando has de venir para que te aguarde. ¶ bikinx a ppel kinal: quando has de venir a hazer esto.
sfm) Ppel kinal; yoch kinal: señalar tiempo para convite.

Ppel patcunah: declarar cada cosa de por si o en particular. ¶ ppel patcun a keban: (mtm)

Ppel ti chij: solamente con la boca o de boca y no de coraçon. ¶ ppel ta chij a cristianoil: no mas que de boca eres cristiano. (mtm)

Ppel ti ich: solamente en lo exterior, en lo de afuera. ¶ ppel ta ich a uoc olal: tienes solamente fe en lo de fuera pero de dentro eres infiel. (mtm)

Ppelah cam) ppel, ppelah: vease ppeel. ppeel: rayar, reglar, trazar, &.

Ppelci
rb116.010 hek tin xotci u cal, hek tin ppelci u holmal

Ppele ppel: vide ppeppel. (mtm)

Ppeleb
d299 heuac tan ppeleb xoteb katun bin tohcintic,
      bin chaanaci
rb116.009 cante in chacal ppeleb
rb118.002 cante in chacal ppeleb
rb121.011 cante in chacal ppeleb

Ppelech cam) ppelech: justa y cabalmente, sin falta ni sobra.
mtm) Ppelech: cosa que viene cabal y justa, que ni le falta ni sobra nada. ¶ ppelech voch ixim: tengo el maiz para mi sustento justo.
sfm) Ppelech; ppeppelech; ppeleb; mayac tun; lah cet: cosa justa. ¶ hunppel; ppelech hun u baal in ba: todo me han llevado que no sabía nada. ¶ ppel hun u benel patan: justo va el tributo que no sobra o no falta.
vns) Al justo benir alguna cosa con otra, en numero o cantidad: ppelumppel. Al justo hacerse así: ppeppelechhal.

Ppelech hun cam) ppelecħun, ppelhun: solo, sin compañia.

Ppelech ppelech cam) ppelech, ppelech: muy ajustadamente.

Ppelechcunah: ajustar desta manera, hazer que venga assi cabal y justa. ¶ ppelechcunex baz che ti chem: poned las caxas en la barca, que quepan y no quede vazio ninguno. (mtm)

Ppelechhal cam) ppelechhal: ajustarse, acabalarse, completarse.
vns) Al justo benir alguna cosa con otra, en numero o cantidad: ppelumppel. Al justo hacerse así: ppeppelechhal.

Ppelel cam) ppelel: unica. tu ppelel: unicamente.
ems) unico: ppel-el, hun-ac.
mtm) Ppelel: acento en la vltima; cosa vnica. ¶ v ppelel mehen Dios: el vnico hijo de Dios.
sfm) Ppelel: único. ¶ ppelel al; ppelel mehen; ppel al; ppel mehen: hijo único.

Ppelel hun; ppel hun; ppelech:} justo y cabal. ¶ ppelel hun v benel patan: justo viene el tributo que ni sobra ni falta. (mtm)

Ppelel kin.t.: señalar plaço o termino. (mtm)

Ppelex cuch nel) croton glabellus l. - eupho.: chutz, cocche, kuxubche, ppelexkuch, zacpocche (perescuch) -- med.

Ppelex kuch nel) croton glabellus l. - eupho.: chutz, cocche, kuxubche, ppelexkuch, zacpocche (perescuch) -- med. nel) croton niveus jacq. - eupho.: chul, chulche, petzkuutz (copalche, palo santo, perescuch, quina, peres-kuch) -- med. nel) croton reflexifolius h. b. et k. - eupho.: chutz, pedzkuutz, xpedzkutz (peres-kuch).

Ppelexcuch nel) Croton glabellus L. - eupho.: chutz, cocche, kuxubche, ppelexkuch, zacpocche (perescuch) -- med.
mr004.003 hucħbil u boxel u pach ppelexcuch,
      hucħbil yetel hoppel max ic
mr019.006 ppelexcuch, zactah, tok aban, holol, chacah,
      zutup, kanal zin,
mr222.022 ulak xan ua ma tu hauic,
      ca a cħa u motz ppelexcuch
mr227.010 yetel ppoppox can, ix mahan chun,
      lic u zihil tu kab ppelexcuch
mr287.004 yetel u le yaxnic, u le ppelexcuch, u le puc ak,
      zac kanan,
mr373.008 ui ppelexcuch tu kab che yetel buul ak xiu,
      le habin

Ppelppel man vns) Conprar de en una en una la cosa: ppelppel man .t. No me conpres mis xícaras de en una en una: ma a ppelppelmantic in luch. Conpréme mis xícaras así: ppeppelhi u manic in luch.

Ppelppelhi vns) Conprar de en una en una la cosa: ppelppel man .t. No me conpres mis xícaras de en una en una: ma a ppelppelmantic in luch. Conpréme mis xícaras así: ppeppelhi u manic in luch.

Ppelppelmantic vns) Conprar de en una en una la cosa: ppelppel man .t. No me conpres mis xícaras de en una en una: ma a ppelppelmantic in luch. Conpréme mis xícaras así: ppeppelhi u manic in luch.

Ppeltah
rb028.009 uchic zihil, tu ppeltah xol, tu chiah kanche

Ppeltal ol: quietarse o sosegarse. ¶ ma tan v ppeltal vol vaye: no me quieto ni sosiego aqui. (mtm)

Ppelumppel vns) Al justo benir alguna cosa con otra, en numero o cantidad: ppelumppel. Al justo hacerse así: ppeppelechhal.

Ppelun ppel .l. ppelech: venir justo. ¶ Ppelun ppel v benel patan: justo viene el tributo. (mtm)

Ppen ems) lujuria: ppen, tzuc-il.
mtm) Ppen: putañear; vocablo feo. ¶ Pppen v cah Juan: anda putañeando Juan. mtm) ah co ppen than: burlon que dize palabras de burla y deshonestas. mtm) ah ppenppen bet: lo mismo (garañon), pero con mas frequencia. mtm) ah ppentac ach hanal: comilon que come mucho. ah ppentacach uenel: dormilon ettc. mtm) ah ppen tzimin: garañon. mtm) ah ppen: bellaco, pecador carnal, luxurioso putañero. mtm) ah tam ppen: pecador carnal y desventurado.
sfm) Ppen; tzuyah; xokyah: coire, pecar con mujer (vocablos feos).
vns) Carnalaço: ah ppen, ppen bet, ah tan ppen.
h186 ca binoob ppen cuyut

Ppen bet mtm) Ppen bet: idem. (Ppen: putañear; vocablo feo.) mtm) ah ppenppen bet: lo mismo (garañon), pero con mas frequencia.
sfm) Ppen bet (ah -): putañero, él que anda de mujer en mujer.
vns) Carnalaço: ah ppen, ppen bet, ah tan ppen.

Ppen, tan vns) Carnalaço: ah ppen, ppen bet, ah tan ppen.

Ppen tzimin mtm) ah ppen tzimin: garañon.
sfm) Ppen tzimin (ah—); ah chek; u yum tzimin: garañón.

Ppenah
rp051 bacan tuux ppenah ti u montañao
rp199 oxhuncabalac tali ca tzicbaleex tuux ppenaheex
      ti santo noh na
rp321 tuux ppenah ti santo zuhuy noh na
      ti uxmal chi cħeen itza mayapan
rp345 oxhuncabalac tali u tzicbali yumtziloob
      tuux ppenah dios
rp363 tuux ppenah ikaloob tu nohol yok cab luum
rq061 tuux ci ppenahobi in yumen ti ox kin in na hotil

Ppencach: cosa grande y rezia como legua, viento, boz, ettz. ¶ hun ppencach lub: vna legua grande. ¶ ppencach ik: ettz. (mtm)

Ppencech (Note: while the mtm spells this word ppencach the texts follow the more usual format of spelling it ppencech.) mtm) Ppencach: cosa grande y rezia como legua, viento, boz, ettz. ¶ hun ppencach lub: vna legua grande. ¶ ppencach ik: ettz. mtm) Ppentacach: lo mismo que ppencach. ¶ ppentacach lub: legua grande.
d093 ppencech cal pach uchomi
d137 ppencech cal pach uchomi
k220 letiob tac tu zaztal ppencech hadzutzoob
mr175.001 ppencech uenel yetel nicib
mr265.001 ppencech tub
mr274.001 ppencech hetzim
mr384.001 ppencech kilcab
mr384.002 ppencech kilcab ua zen kilcab ti u tzem
rb025.006 yetel ah oc tancaz yetel u ppencech chacauil

Ppenppen bet mtm) Ppenppen bet: andar de noche putañeando y vellaqueando de vna muger en otra, y putañear assi. es vocablo feo. mtm) ah ppenppen bet: lo mismo (garañon), pero con mas frequencia.

Ppentac db) slave, captive. Verb root: to enslave. See also munach, munil, chuculte, koz.
cam) ppentac: cautivar, esclavisar.
ems) cautivo: ppen-t-ac. ems) esclavo: ppen-t-ac. ems) siervo: ppen-t-ac.
mtm) Ppentac: esclauo comprado o vendido, captiuo o sieruo. mtm) ah ppentacach hanal: comilon que come mucho. ah ppentacach uenel: dormilon ettc. mtm) ah ppentacnal: dueño o señor de esclavos.
sfm) Ppentac; bech katun; uche; baczah: esclavo, cautivo de guerra.
vns) Ahorrar, por rredemir o rescatar: loh. loh ppentac: redemir el esclabo. vns) Buscar uno su daño o perdición: nudz kakil, hoc[ħ] ppentacil. Nosotros emos buscado nuestro daño: ca nudz ca kakil,: ca hoc[ħ] ix ca ppentacil.
rb124.001 ix ho ti tzab yal ppentac, yal ix munach

Ppentac ach (ah—) uenel; cimen uenel: dormilón. (sfm)

Ppentac ach haa; chacal haa; chacil haa; kamach haa; kamhal haa: gran aguacero recio. (sfm)

Ppentac ach lub; nuc u lubil: legua grande. (sfm)

Ppentac ach ukul; potmal ukul: beber mucho. (sfm)

Ppentac.t.: captiuar, hazer esclauo o tener por esclauo y dominar assi a otro. (mtm)

Ppentacach hanal mtm) ah ppentacach hanal: comilon que come mucho. ah ppentacach uenel: dormilon ettc.

Ppentacach uenel mtm) ah ppentacach hanal: comilon que come mucho. ah ppentacach uenel: dormilon ettc.

Ppentacach ukul vns) Beuer mucho o muchas beçes: banban ukul, ppentacach ukul.

Ppentacach: lo mismo que ppencach. ¶ ppentacach lub: legua grande. (mtm)

Ppentacan: el que es hecho esclauo o captiuo. (mtm)

Ppentacil db) servile, from ppentac = slave, captive, and -il = adjectival suffix.
vns) Buscar uno su daño o perdición: nudz kakil, hoc[ħ] ppentacil. Nosotros emos buscado nuestro daño: ca nudz ca kakil,: ca hoc[ħ] ix ca ppentacil.
e086 ualac cu talel ppentacil than, ppentacil tunich,
      ppentacil uinic

Ppentacil yacunah: amor servil. (sfm)

Ppentacil zahal; u zahal ppentac: temor servil. (sfm)

Ppentacil: seruidumbre. (mtm)

Ppentacil: servidumbre, esclavonía. (sfm)

Ppentacnal db) ah ppentacnal: slave owner, from ah = he, ppentac = slave, and -nal = person who works with the object.
mtm) ah ppentacnal: dueño o señor de esclavos.
sfm) Ppentacnal (ah—): señor de esclavos.

Ppepp ems) deshojar: ppepp, ppic. ems) despicar grano: ppepp. ems) desplumar: ppepp. ems) desportillado: ipp-ipp, ep, ppepp, ham.
mtm) Ppepp.ah,eb: despicar maiz, quitar con los dientes vna puntilla de cada grano, y es negra. ¶ ppeppex kuum: despicad assi el maiz. mtm) Ppepp: maiz despicado, y cantaro y jarro desportillado.
sfm) Ppepp; eppel; ippil; epp; epp kuxtah; ppeepp: desmoronar, desportillar maíz o raices con los dientes.

Ppepp tanil (u -); u puy tanil uinic; uich puczikal: boca del estómago. (sfm)

Ppepp tanil; puy tanil: paletilla. (sfm)

Ppeppbil kuum: maiz despicado. (mtm)

Ppeppel vns) Acordarse espeçificadamente de cada cosa: ppeppel kahçah. vns) Contar numerando: xoc, tzac. Q[uen]ta el dinero: xocez takin. Cosa que [se] puede contar o numerar: xocben, tzacben. In[n]umerables son mis pecados, que no se pueden contar: ma xocben, ma haycun in keban. Contar de en uno [en] uno: ppeppel xoc, hunhunppelcunah xoc.

Ppeppel con; ppel conol; kalal con; kal conol: vender por menudo. ¶ ma a ppeppel contic a uic: no vendas por menudo tu aji. (sfm)

Ppeppel conol: vender por menudo cada cosa por si o vna por vna. ¶ ppeppel conte taab: vende la sal por menudo. (mtm)

Ppeppel kaheçah: acordarse de casa cosa de por si. ¶ ppeppel kahez a keban: (mtm)

Ppeppel kahzah vns) Acordarse espeçificadamente de cada cosa: ppeppel kahçah.

Ppeppel pay.t.: llamar a cada vno por si o cada cosa por su nombre. (mtm)

Ppeppel xoc huun: leer deletreando. (sfm)

Ppeppel xoc vns) Contar numerando: xoc, tzac. Q[uen]ta el dinero: xocez takin. Cosa que [se] puede contar o numerar: xocben, tzacben. In[n]umerables son mis pecados, que no se pueden contar: ma xocben, ma haycun in keban. Contar de en uno [en] uno: ppeppel xoc, hunhunppelcunah xoc.

Ppeppel xoc.t.: contar de vno en vno. (mtm)

Ppeppel xoc: deletrear, contar de uno en uno. ¶ ppeppel xocte: deletréalo. (sfm)

Ppeppelech vns) Al justo benir alguna cosa con otra, en numero o cantidad: ppelumppel. Al justo hacerse así: ppeppelechhal.

Ppeppelech; et kal; et hadz: cabal, justo. (sfm)

Ppeppelechac .l. ppelechac: muy justo. ¶ ppeppelechac .l. ppelechac in hanal tin vulaob: muy justo y cabal ha venido oy la comida para mis huespedes. (mtm)

Ppeppelechcunah; et hadzcunah: ajustar. (sfm)

Ppeppelechhal vns) Al justo benir alguna cosa con otra, en numero o cantidad: ppelumppel. Al justo hacerse así: ppeppelechhal.

Ppeppenbet crm) yoomal: 11: putear. yoomil u caah: 2: putear. coil u caah: 2: idem. ppeppenbet: 11: idem.

Ppepptan cam) ppepptan: paletilla del estomago.
mr028.007 ca nabzabac tu cal tac tu tzem tac tu ppepptan
      tac tu yokol im

Ppet ems) descomulgado: ppet-ach. ems) deforme: ppet-ach.

Ppet ach ems) deforme: ppet-ach. ems) descomulgado: ppet-ach. ems) feo: ppet-ach, kaz.

Ppeta ach; ppetayen: feo, disforme. ¶ in ppeta ach dzibtah: escribílo mal. (sfm)

Ppeta 1) ems) exclamacion de dolor de anciano: ppeta.
sfm) Ppeta: (partícula dubitativa de mujer).

Ppeta 2) sfm) Ppeta: un sacrificio antiguo. ¶ cach kup: otro sacrificio antiguo. ¶ zuy kup; zuy tuch: otro sacrificio antiguo. ¶ cuxul muc: un otro sacrificio antiguo. ¶ cucul eb: un otro sacrificio antiguo.

Ppetach ems) abominable: ppetach. ems) feo: ppet-ach, kaz.
mtm) Ppetach: cosa fea, disforme, y abominable o descomulgada.

Ppetachil: abominacion y fealdad assi. (mtm)

Ppetayen cam) ppetayen: fea, disforme, suciamente.
mtm) Ppetayen: lo mismo que ppetach. (Ppetach: cosa fea, disforme, y abominable o descomulgada.)
sfm) Ppetayen; ppeta ach; uactayen; tinbantzil; ilil: feo, disforme, abominable, pésimo.

Ppetayen u uich; lob u uich: feo (de rostro). (sfm)

Ppetayencunah mtm) Ppetayencunah: afear otra cosa. ¶ ma a ppetayencunic aba .l. a pixan: no te afees o afees a tu alma ni la ensuzies.
vns) Afear lo q[ue] está bueno y hermoso: lobcinah, netzcunah, ppetayencunah.

Ppetayencunah ich; lobcinah ich: afear, hacer abominable. (sfm)

Ppetayenhal cam) ppetayenhal: afearse, ensuciarse, ser o hacer abominable.
mtm) Ppetayenhal: hazerse feo y ensuziarse.
sfm) Ppetayenhal: hacerse abominable.
vns) Abomina[bl]e haçerse: ppetayenhal vel manabyen[hal].

Ppetayenil ich: fealdad. (sfm)

Ppetayenil mtm) Ppetayenil: la tal fealdad y disformidad.
sfm) Ppetayenil: disformidad.

Ppex ems) pequeño: ppex, mehen, cha, chan, dze.

Ppez mtm) Ppeez.ah,eb: abrir algun animal como carnero, venado, vaca, ettz, y abrir la apostema, y sajar y la sajadura. mtm) ah ppez: carnicero, desollador. mtm) Ppeez: cosa assi abierta.
vns) Abrir la postema: ppez. ah eb. Abri[d] el encordio: ppeezex bocan. vns) Abrir ansí, cortando con golpe: ppez chac .t., ppez xot .t. vns) Carnicería: licil u conol bak, u cuchil ppez tanam.

Ppez (ixma -): sin abrir animal. (sfm)

Ppez ceh (ah—): carnicero. (sfm)

Ppez cħac vns) Abrir ansí, cortando con golpe: ppez chac .t., ppez xot .t.

Ppez tanam vns) Carnicería: licil u conol bak, u cuchil ppez tanam.

Ppez xot vns) Abrir ansí, cortando con golpe: ppez chac .t., ppez xot .t.

Ppezah vns) Abrir la postema: ppez. ah eb. Abri[d] el encordio: ppeezex bocan.

Ppezcħactah vns) Abrir ansí, cortando con golpe: ppez chac .t., ppez xot .t.

Ppezeb vns) Abrir la postema: ppez. ah eb. Abri[d] el encordio: ppeezex bocan.

Ppezic vns) Abrir la postema [sajando]: ppez. ah eb. Abri[d] el encordio: ppeezex bocan.

Ppezxotah vns) Abrir ansí, cortando con golpe: ppez chac .t., ppez xot .t.

 

Previous Page  |  Table of Contents  |  Next Page

Section Pp - pages 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6

Sections - A | B | C | CH | CHH | DZ | E | H | I | K | L | M | N | O | P | PP | T | TH | TZ | U | UA | X | Y | Z

Return to top of page