Image - Cacao Pod Vessel - K6706 © Justin Kerr FAMSI © 2001:
David Bolles
  Combined Dictionary–Concordance of the Yucatecan Mayan Language
Update posted 5-28-03

Cħah — Cħebtal

Cħah cam) cħah, cħahah: v.a. gotear.
ems) gotear: choh, cħah. ems) gota: cħicħ, cħah, cħeh, thun.
Roys/Bac/135: Kancħah ("yellow or orange drop"). A large nonpoisonous snake (Vienna Dict., f. 54r.). Cited in incantations for seizures and a snake in the abdomen (MS pp. 28, 117, 126, 131).
mr132.009 ca a chace
      yetel ca cħah ua ox cħah limones ichil
mr136.029 mix hun cħah ha bin dzabaci
rb043.004 ti tu cħah u zuz u cali u kazic chacal boken ha
rb126.011 kan cħah can tu nak uinic lae

Cħah db) see cħaah, second form transitive of cħa = to take.
vns) Cobrar, generalm[en]te: cħa. ah ab. Perdió la amistad de Dios, y cobró la del Dem[oni]o: çatçah yetailil Dios, ca u cħah yetailil ciçin. Vengo a cobrar mis deudas: ah cħaen tin ppaxul, ah cħa ppaxen.

Cħah, kan vns) Culebra qualquiera: can. Picádome a una culebra: tu chiahen can. Culebra braua y mordedora: ah chibal can. Otra: och can. Culebra grande, sin poncoña: ah pedz can. Otra: kan cħah.

Cħah lam pamac; thah un thah; thalac: gota a gota. (sfm)

Cħah un cħah haa; tooz haa: aguacero pequeño. (sfm)

Cħah un cħah: lo mismo que cħahal cħah: gota a gota. ¶ De aqui: cħah un cħah haa: aguaçero pequeño. (mtm)

Cħah un cħah; cħah lam pamac; cħahlac; thah un thah; thalac: gota a gota (llover, derramar, caer). ¶ yanyan u cħahal haa tin uay: mucha agua cae en mi celda; gotea mucha lluvia en mi celda. (sfm)

Cħah: gota de agua, orina, o de otro licor. (mtm)

Cħah; thah; thun: gota (como de agua). (sfm)

Cħahaal
t 043.004 lay u tozci u cħahaal kaknab
      ma tu cici pathal iximi tancochili

Cħahah cam) cħah, cħahah: v.a. gotear.

Cħahal cam) cħahal: contrahecho, liciado.
cam) cħahal: v.n. gotear.

Cħahal cħah: gota a gota. ¶ cħahal cħah v kaxal haa: (mtm)

Cħahal chul haa; yocol haa: gotera. (sfm)

Cħahal haa; thahal haa; thunul haa: gotear. (sfm)

Cħahal ol: dudar; tener rezelo o sospecha. (mtm)

Cħahal: gotear y gotear. (mtm)

Cħahal; tzitzpahal: destilar de alquitara. (sfm)

Cħahalancil: llenarse la boca de agua (como quien tiene acidía). (sfm)

Cħahil
h251 holtun ake, acan ceh, ti coh, ti cħahil

Cħahuc cam) cħuhuc: dulce. cam) cħahuc: dulce, v.a. endulzar. cam) cħucħuhuc: dulce, simple.
ems) dulzura: cħah-uc-il, cħuh-uc. ems) fruta: cħah-uc, cħuh-uc, poox.
mtm) ah kaay cħachuc, ah kaay cħahuc: hombre doblado, que pregona dulce y vende agro.
vns) Antojo y deseo así de preñada: max. Tiene antojo de comer fruta por su preñez: yan u max mak chahuc ti, mak cab ti tumen u yaomil. vns) Colaçión o fruta: c[ħ]ahuc.
d216 hach cħahuc, hach cii ca u lukahe,
      heuac ya bin u xeic
f302 cħahuc u chi, cħahuc u ni yak, cħahuc u dzomel
mr066.003 u le cħahuc lima yetel yitz pom

Cħahuc: fruta, dulce. (sfm)

Cħahuc: fruta en general. (mtm)

Cħahuccinah: endulçar; hazer dulce algo. (mtm)

Cħahuchal cam) cħahuc-hal: v.n. endulzarse.

Cħahuchal: endulçarse. (mtm)

Cħahucil ah ualbil dzac vns) Blanda cosa: kuum, kunkun. La borrachez es un blando demonio, un dulçe beneno que mata: he calhale u kuunil Ciçin, u chahucil ah ualbil dzac.

Cħahucil cuxtal; u ciil; u cici olalil bac: el deleite de la vida. (sfm)

Cħahucil dzac vns) Blanda cosa: kuum, kunkun. La borrachez es un blando demonio, un dulçe beneno que mata: he calhale u kuunil Ciçin, u chahucil ah ualbil dzac.

Cħahucil ems) dulzura: cħah-uc-il, cħuh-uc.
vns) Blanda cosa: kuum, kunkun. La borrachez es un blando demonio, un dulçe beneno que mata: he calhale u kuunil Ciçin, u chahucil ah ualbil dzac.

Cħahucil: dulçera. (mtm)

Cħahucil: dulzura. (sfm)

Cħahum db) woodpecker. See also cħuhum, colomte, colonte.
ebm) cħahum, or cħuhum. melanerpes dubius cabot. uxmal woodpecker.
ems) pajaro carpintero: cħah-um.
Roys/Bac/132: Cħahum. Melanerpes dubius, Cabot, Uxmal woodpecker (Buul. Mus. Comp. Zool., Harverd [1916], Vol. L, p. 130). "A crested magpie or woodpecker with a red head" (Motul Dict.). Cited in incantations for kanpetkin-waso-poisoning and a worm in the tooth (MS pp. 140, 164, 168).
rb140.013 mahan in caah tech cech chac tan cħahum
rb164.005 chac tan cħahum, chac tan colonte
rb168.002 hayci u binel bin yilabal bin
      tumen chacal cħahum, chacal colonte

Cħahum: el paxaro pito o carpintero de cresta y cabeça colorada. (mtm)

Cħaic db) general form transitive of cħa = to take.
vns) Antiçipar y tomar primero: yam cħa. ah ab. vns) Cobrar, generalm[en]te: cħa. ah ab. Perdió la amistad de Dios, y cobró la del Dem[oni]o: çatçah yetailil Dios, ca u cħah yetailil ciçin. Vengo a cobrar mis deudas: ah cħaen tin ppaxul, ah cħa ppaxen.
c197 tu kin u cħaic u tepal
c234 tu kin u cħaic u matan tu hol can be, tu hol can lub
c269 u cħaic u yanal u yex, u yanal u nok,
      u yanal ah tem pop, ah tem dzam
e288 ti u zeb talel ah uaymiloob u cħaic u toh ti balcahi
e598 tu chi kaknab u cħaic u yoch tan yol che
      tu hedz u katunil uale
mr207.002 u yitz xanab mucuy luume lay cu cħaic
mr402.002 ca yanac a cħaic u chacil dzulub tok
      yetel x- bolon hobon
rd001.356 yanac u ci cħaic xan desde beyora
      ti yum idzac balam

Cħail vns) Adondequiera que: uac. Boy adondequiera que me llebaren: in benel uac ti c[ħ]ail.

Cħak db) probably should be chak, an alternative to chek: to trample, to stamp on. Found in manchaktic: trespass and tzantzanchaktic: to stamp on and make noise.
cam) mancħaktah: traspasar.

Cħal ems) grueso: cħal, nak, nuc.
ems) prevenirse: cħaal.
ems) suspirar: xuch ik, cħaal ik, put ik.

Cħal ik ems) suspirar: xuch ik, cħaal ik, put ik.
vns) Alentarse el enfermo o conbaleçerse: chaal ba, chaal ik, chaal muk.

Cħala can; cħala than: deliberar, conferir, consultar vnos con otros y tomar consejo y parecer assi. ¶ cħala can v cahob: estan assi confiriendo cosas. ¶ cħala cantex .l. cħala thantex a batanba: tomad consejo vnos con otros; conferid assi. (mtm)

Cħala than; cħa than: tomar consejo o parecer unos con otros. (sfm)

Cħala than; mul tumut; cħalam than: deliberar (con otros). (sfm)

Cħalam can; cħalam than:} lo mismo que cħala can. (mtm)

Cħalam than; mul tumut; cħala than: deliberar (con otros). (sfm)

Cħalamtic
c096 u cħalamtic u pic

Cħalanto
rh544 tu chum caan nohol tin cħalanto

Cħalat db) rib.
cam) cħalat, cħalathel: costilla.
ems) costilla: cħal-at.
vns) C[os]tilla de hombre: u ch[h]alat uinic.
k049 ta pix, ta ton, ta cħalatel, ta tzem
me001.051 12; he hunppel u bel nohol
      yan yokol u cħalatil uinice
me001.053 yetel tu haual u cħalatil uinice
mr010.001 hun nek tu cħalatel uinic
mr010.002 le hubul cu tzayal tu cħalatel uinic
mr064.017 hunppel nohoch yan tu cħalatel uinic
mr064.019 u cħalatil xan hunppel vena yan tu na u kab
      yetel yoc cħuplal
rb020.009 bax tun bacan bin a cħalatil be;
      xalche takin ix hun ahau

Cħalat uinic vns) C[os]tilla de hombre: u ch[h]alat uinic.

Cħalat: costilla de espinazo. (sfm)

Cħalat: costilla del hombre y de qualquier animal. (mtm)

Cħalatah (see chal ha) vns) Baçucar: cħalatah, cħalatabil, chicchic yah.

Cħalatel db) see cħalat = rib.
cam) cħalat, cħalathel: costilla.
k049 ta pix, ta ton, ta cħalatel, ta tzem
mr010.001 hun nek tu cħalatel uinic
mr010.002 le hubul cu tzayal tu cħalatel uinic
mr064.017 hunppel nohoch yan tu cħalatel uinic

Cħalathel cam) cħalat, cħalathel: costilla.

Cħalatil
me001.051 12; he hunppel u bel nohol
      yan yokol u cħalatil uinice
me001.053 yetel tu haual u cħalatil uinice
mr064.019 u cħalatil xan hunppel vena yan tu na u kab
      yetel yoc cħuplal
rb020.009 bax tun bacan bin a cħalatil be;
      xalche takin ix hun ahau

Cħalba vns) Alentarse el enfermo o conbaleçerse: chaal ba, chaal ik, chaal muk.

Cħalbail cam) cħabail: preparacion.

Cħalic ol: el que esta enfermo. ¶ balili cħalic yol: (mtm)

Cħalic: aprouechar y seruir de algo y tener que ver en alguna cosa. ¶ bal a cħalic vaye: de que sirues aqui; de que aprouechas o que tienes que ver aqui? ¶ mabal in cħalic ta thanex: pareceos que no siruo de nada o no tengo que ver en ello. (mtm)

Cħalmal cam) cħamal: v.n. irse derritiendo.

Cħalmal: yrse derritiendo la cera o manteca y cosas assi. (mtm)

Cħalmal; almal; ulmal; yakmal: derretir de suyo. (sfm)

Cħam 1) db) a bromeliade called piñuela in Spanish which produces a cluster of fruit in its center. See also cħom.
crm) yub cħam: 8: pelo o felpa que tiene la fruta de la piñuela.
ems) piñuelas: cħam.
nel) bromelia karatas l. - brome.: chaccħom, cħam, cħom -- med. nel) bromelia pinguin l. - brome.: cħam, cħom, hman, dzalbay (piñuela, piñuelilla) -- com., med.

Cħam 2) ems) hueco: cħam, hob-on.

Cħam 3) db) vagina. See also mah, pel, puy, thuy, xub.
ems) sexo femenino: cħaam.
vns) miembro viril: ach, cep, ton. miembro de niño: tzuy, tzutzuy. mienbro de muger: pel, cham, puy. vns) miembro de niña: thuy. miembro de animal bruto: mop. vns) miembro de animal hembra: xub. dicese de las mugeres, palabra afrentosa.

Cħam cħam: cosa hoyosa como de viruelas. (mtm)

Cħam cħamil kak; v cħam cħamil kak: los hoyos assi que dexan las viruelas. (mtm)

Cħam toloc crm) cham toloc: 2,5: mazorca qie tiene granos a manchas. 4,8: mazorca añublada. thuchlum: 2,5: v. cham toloc.

Cħam x- nuc nel) tribulus cistoides l. - zygop.: chacxnuc, chanixnuc, chanxnuc, chaachxnuc, chaamxnuc -- med., mel.

Cħam: breue el acento; piñuelas desta tierra; fruta conoçida. (mtm)

Cħam: largo el acento; verenda mulieris; vocablo cortesano. (mtm)

Cħama ba: el que ha conualecido quando le embiaron a trabajar. ¶ v cħamali vba ca tuxchitabi ti menyah: ya estaua conualecido quando le embiaron a trabajar. (mtm)

Cħama ba: el que esta apercebido y aparejado. Vt supra. (mtm)

Cħama çubtal: el que esta turbado de verguença. (mtm)

Cħama kax than: el que esta marauillado, admirado, o espantado. ¶ in cħama v kax in than tech: marauillado estoy de ti, o escandalizado. (mtm)

Cħama: del verbo cħa ba se dize cħama ba: el que esta aparejado, apercebido, aprestado, y preuenido o proueido. ¶ in cħama inba ti confesar: aparejado estoy para confessarme. (mtm)

Cħamac db) coyote. Also spelled cħomac, chamac, chomac, cħomoc, cħumac.
ebm) cħamac, or cħomac. urocyon cinereoargenteus fraterculus elliot. gato montez, zorra, grey fox. cħumac identfied as coyote.
ems) zorra: cħam-ac, cħom-ac.
mtm) ah uaay cħamac: bruxo que toma figura de zorra.
d287 manaan cab cohi, manaan cħamaci
e269 balam och, balam cħamac, pek u mut
e270 batab och, batab cħamac, batab ah pic, ah dzudz,
      u dzutanil cahobi
e592 ti u lach lam pach cab cohi yetel cħamaci
e594 manaan tun cħamac, manaan tun cab coh ti chibali
h241 cħeen cħomac, zac nicteil dzonot, ti yax cab
j206 minaan tun cħamac bin chibalnaci

Cħamac: raposa, zorra. (sfm)

Cħamac: zorra o raposa. (mtm)

Cħamacil cah
c 015.002 u ah cab cohil cahoob, u cħamacil cahoob

Cħamacil db) of or pertaining to cħamac = coyote.
d127 bin yocezuba tu cħamacil u yocmaloob cab
e207 balam ochil, balam cħamacil
e447 xotic u yicħac cħuyum thul, ah cab coh,
      u cħamacil cah

Cħamcħam ems) cacarizo: cħam-cħam.

Cħamil
c011 pail akab ppix ich, pail akab cħamil

Cħamol (u—) kak; u checechil kak: señales de viruelas. (sfm)

Cħan cabal bac; tzitzak: armadura (del cuerpo). (sfm)

Cħan che: árbol atravesado por el suelo. (sfm)

Cħan ems) cascajo: cħan.

Cħan ems) desocupado: cħan. ems) ocioso: ma-kol, cħan.

Cħan: hombre simple y que no tiene oficio en el pueblo. ¶ cħanen; mabal in beel: (mtm)

Cħan; cħeeh; cħocħol: cascajo (que está fijo a la pared), echar cascajo. (sfm)

Cħanab cam) cħanab: grillo, un insecto.
ems) grillo: cħan-ab, maz.

Cħanamil mtm) akab cħanamil: escuridad assi.

Cħanan mtm) akab cħanamil: escuridad assi.
mtm) akab cħanan in puczikal o in pixan: tengo el corazon y lo alma llena de tristeza y soledad. ettz.
mtm) akab cħanan mitnal: triste y escuro el infierno.
mtm) akab cħanan: cosa vacia, sola, lobregra escura y triste.
mtm) akab cħanan: cosa que cosa de noche. akab cħananhi in chacauil: ceso de noche mi calentura.

Cħananhi mtm) akab cħanan: cosa que cosa de noche. akab cħananhi in chacauil: ceso de noche mi calentura.

Cħancħan ol .l. cħancħan vinic: hombre enfermizo. (mtm)

Cħancħan ol ems) enfermizo: cħan-cħan ol.

Cħaoctah vns) Acortar el paso el que camina: cħa oc .t.

Cħaocte vns) Acortar el paso el que camina: cħa oc .t.

Cħaoctic vns) Acortar el paso el que camina: cħa oc .t.

Cħaoma
rb168.007 u cħicħil bin ti cħaoma

Cħap: cosa mugrienta y llena de mugre. (mtm)

Cħapahal (ca—); cacum yah; caput yah; catok yah; ca pacaxancil; lecel cimil; tul pach cimil: recaer en enfermedad. (sfm)

Cħapahal cam) cancħapahal: gota coral.
cam) cħapahal: dolencia. cam) cħapahal: enfermar.
crm) yail, yaail: dolor, llaga, agonia, dolencia, averia, daño, lesion. cħapahal: dolencia. chibal: dolor. cimil: llaga. cinil: lesion. crm) ya u tuz: 1: grave es su mentira. ya u cħapahal: grave es su enfermedad. crm) yahal cħapahal: 3: enfermar gravemente.
mtm) ah cħapahal: enfermo que enferma.
vns) Alibiarse la enfermeda: helel cimil, hatzal cimil, chapahal. vns) Aplacarse la calentura o enfermedad: elel chacauil, elel cħapahal. vns) Baño q[ue] dan a los enfermos, mui caliente, para que suden, puniendolo[s] junto a una piedra mui caliente: çim tun. Entra en un baño asi, y estarás bueno: ocen ti çim tun, ca haua a chapahal. vns) Bañar o meter en este baño: cim tun .t. vns) Bolber la enfermedad: tulpach cimil, tulpach cħapahan. Bolber la enfermedad: lecel cimil, lecel chapahan; ppuhul [cimil, ppuhul cħapahan]. vns) Contagio a enfermedad o pe[g]ajosa: canben cimil, cħapahal. vns) Çesar, por dejar de haçerse: mabhal, maachal, macchahal. Çesar la enfermedad por algún espaçio de t[iem]po: mac ba cħapahal.
b276 bolon ik lob; u kukum tok, cħapahal yani,
b287 u kalal u koch, cħapahal yani
b338 hunil ben lob; cħapahal, chacuil yani,
b346 hoil caban lob; u lubul u koch al mehenoob
      ti cħapahal
b361 cimil yetel cħapahal, ppix ich bin yanaci
c 019.019 manaan tun cħapahal
mr076.009 he u chiculoob le cħapahala; ziz u uinclil,
      zahac ti uinic cax
mr090.002 ley cu manzic u yaabal ziz ichil u kaxile
      ca ix uchben cħapahal
mr090.005 u chicul yan ziz tu chun u nak
      yetel ti yan tulacal u chun u cħapahal
mr090.012 ca ix tan uilic u hanal
      yetel yukule kakaz cħapahal
mr095.036 cu hauzic le cħapahale
mr100.037 cu hauzic le cħapahala
mr305.005 lay cħapahaloob uchic ichil febrero yetel marzo
mr336.002 he ca bin hoppoc le cħapahala
      citac manel hunppel kin tie
t 042.003 bin ix chuplahac yoc haobi
      bin ix tibilac cħapahale
t 042.006 bin yanac chauac yaxkini bin ix yanac cħapahali
t 043.002 bin yanac u nohol cħapahale ooxe u cuch

Cħapahal: dolencia. (sfm)

Cħapahal; cħaphal:} enfermar o estar enfermo y enfermedad. (mtm)

Cħapahal; cimil; kohol: enfermar. ¶ biykin hoppi a cħapahal: cuanto ha que estas malo o enfermo. (sfm)

Cħapahan vns) Bolber la enfermedad: tulpach cimil, tulpach cħapahan. Bolber la enfermedad: lecel cimil, lecel chapahan; ppuhul [cimil, ppuhul cħapahan].

Cħapahanil; cħapalil:} enfermedad y dolencia. (mtm)

Cħapaheçah; cħapeçah:} enfermar a otro. (mtm)

Cħapahezah: enfermar (a otro). (sfm)

Cħapmal cam) cħapmal: hacerse pegajoso.

Cħapmal: hacerse jugoso o mantecoso. ¶ cħacħapci uokol tumen in keluc: cħacħapci in uok: estoy lleno de sudor, está embedida mi ropa. (sfm)

Cħapmal; cibmal; cidzmal: percudirse (la ropa). (sfm)

Cħatamba
c249 tu kinil u cħatamba mumul al
c273 ualac hi u cħatamba ah itza tan yol che, tan yol aban
c471 uchom u cħatamba mehentzil, he boh tu tzelec
tc249 tu kin u cħatamba mulmul al

Cħau che: arbol caido. (mtm)

Cħau ems) caerse como arbol: cħau-t-al.
vns) Caerse algún árbol y atrabesarse con muchas ramas: cħaukahal che. Caído así: c[ħ]auan che, c[ħ]auacnac u kab che.

Cħauaan vns) Caerse algún árbol y atrabesarse con muchas ramas: cħaukahal che. Caído así: c[ħ]auan che, c[ħ]auacnac u kab che.

Cħauac ems) descarnarse los huesos: cħauac.

Cħauacnac u kab che: árbol seco de mucha rama. (sfm)

Cħauacnac vns) Caerse algún árbol y atrabesarse con muchas ramas: cħaukahal che. Caído así: c[ħ]auan che, c[ħ]auacnac u kab che.

Cħauay bac: el que esta muy flaco en los huesos. (mtm)

Cħauay vns) Arreçife en el mar o en tiera: chauay.

Cħaukahal vns) Caerse algún árbol y atrabesarse con muchas ramas: cħaukahal che. Caído así: c[ħ]auan che, c[ħ]auacnac u kab che.

Cħautal che: estar el árbol tendido. (sfm)

Cħautal ems) caerse como arbol: cħau-t-al.
cħau vns) Caerse algún árbol y atrabesarse con muchas ramas: cħaukahal che. Caído así: c[ħ]auan che, c[ħ]auacnac u kab che.

Cħautal: caerse o yrse cayendo algun arbol ramoso, o rama assi. (mtm)

Cħautal: estar varillas juntas. (sfm)

Cħavay: cosa fragosa, aspera, y riscosa de piedras. ¶ De aqui: cħavay be: camino fragoso de pedregal y arrecifes. (mtm)

Cħay bac uinic mtm) ah cħay bac uinic: muy flaco en los huesos. ah cħay uinic: idem.

Cħay bac; chamay bac; zac chimiy bac; dzibil cimen: muerte pintada. (sfm)

Cħay cħay: muy flaco. ¶ cħacħay cen; hach tzemen: está muy flaco. (sfm)

Cħay mtm) ah cħay oc: hombre de piernas muy delgadas y flacas.
mtm) ah cħay bac uinic: muy flaco en los huesos. ah cħay uinic: idem.

Cħay oc mtm) ah cħay oc: hombre de piernas muy delgadas y flacas.

Cħay: lo mismo que cħacħay. (mtm)

Cħaybezah crm) yaah-hal: 2: añadir asi. cħaybezah: 2: idem.

Cħeb ems) inclinado cayendose: cħeb-el.
ems) inclinado: cħeb.

Cħebcabal: idem. (mtm)

Cħebcunah: trastornar assi algun arbol o otra cosa. (mtm)

Cħebel cam) cħebel: ladearse, trastornarse.
ems) inclinado cayendose: cħeb-el.

Cħebel: estar assi trastornado y tuerto para caerse. (mtm)

Cħeben: arbol, madero o edificio que esta trastornado como para caerse o vasija assi. (mtm)

Cħebtal: ponerse o echarse como para recebir medicina. (mtm)

Cħebtal: yrse tornando o trastornarse arbol, madero, edificio, y vasija. (mtm)

Cħebtal; lebtal: estar ladeado o para caer, ponerse (como para recibir medicina). (sfm)

 

Previous Page  |  Table of Contents  |  Next Page

Section CHH - pages 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9

Sections - A | B | C | CH | CHH | DZ | E | H | I | K | L | M | N | O | P | PP | T | TH | TZ | U | UA | X | Y | Z

Return to top of page