Image - Cacao Pod Vessel - K6706 © Justin Kerr FAMSI © 2001:
David Bolles
  Combined Dictionary–Concordance of the Yucatecan Mayan Language
Update posted 5-16-03

Ah toc casados — Ah tzutzuc than

Ah toc casados: el que desuso los casados, apartandolos. (mtm)

Ah toc chuc mtm) ah tooc chuc: carbonero, que haze carbon.
vns) Carbón: chuc, cimen chuc. No tiznes mi rropa con carbón: ma a nabçic in nok ti chuc. vns) Carbón haçer: tooc chuc. Fue a haçer carbón: ti bini ti tooc chuc. El carbonero: ah tooc chuc.

Ah toc chuch cab mtm) ah tooc chuch cab: el que haze cal.

Ah toc chuh cab mtm) ah tooc chuch cab: el que haze cal.

Ah toc mtm) ah toc casados: el que desuso los casados, apartandolos.

Ah toc naob mtm) ah tooc naob: incendiarios, que queman casas.

Ah tocçah oc olal: defensor de la fee. (mtm)

Ah Tocoob db) "ah tocoob" (lines A220-A252), translated directly as "the burners", gives the dates during the 260 day "u xoc kin" on which the burners do certain activities. These activities are to take the fire, to begin the fire, to be entitled, and to put out the fire. In "u xoc kin" (lines B001-B519) these dates are generally substantiated. These are also the only dates which can be arrived at through computation, whereas all other events in "u xoc kin" are seemingly random. The "ah tocoob" are also to be found in the Codex Dresden, pp. 42c-45c. This relationship is suggested by Thompson (1950, pp. 99-100 and figure 61; 1972, pp. 106-107). As can be seen, very little is to be gained from comparison of this relationship, although the relationship seems to be clear. That is, the date of the first glyph from each scene in the Codex Dresden corresponds with what seems to be the principle date of each "ah toc" group, namely the date on which "ah toc" "is titled" ("yal kaba"), or in some sources "runs" ("yalcaba"). The world direction for this event also corresponds. It should be noted that just as "ah tocoob" and "u ziyan chac" are textually related in the Codex Dresden ("u ziyan chac" appears on pp. 43b-45b of the Codex Dresden, just above "ah tocoob), so too are the two subjects tied together in the Kaua manuscript, p. 20, and the Codex Perez, p. 94, although the material in the Codex Perez about "ah tocoob" is very meager, since only the word "ahtoc" is given.
a220 u kahlay ah tocoob yan ichil uinal
a229 he can chicchane;
a230 oxil chicchan u cħa kak
a231 lahun chicchan u hoppol kak
a232 canil chicchan yal kaba ah toc
a233 buluc chicchan u tupic u kak
a234 ah cuch uinal ti lakin
b082 oxil chicchan u cħa kak ah toc
b122 lahun chicchan utz; u hoppol u kak ah toc
b162 canil chicchan lob; yal kaba ah toc
b202 buluc chicchan u tup kak ah toc
b212 oxil oc lob; u cħa kak ah toc, balam haabil,
b633 hunil men; lob, ah toc, kintunyabil, cim cehil,
      ah can lae,
c373 u kin u pacat cot ich ah tzay kanche, ah hay kin bak,
      ah toc, ah dzudz
ta253 he lay ah tocob lae ti culanob tu chun uinale
ta257 bay bin a caxantic u chucanil ah tocoob

Ah tocop ik mtm) ah tocop ik: viento contrario.

Ah tocop ik: viento contrario. (mtm)

Ah toczah oc olal mtm) ah toczah oc olal: defensor de la fee.

Ah toczahil oc olal crm) yah antahul oc olal, yah toczahil oc olal: 3: defensor de la fe.

Ah toh
a189 edznab; ah toh u mut, ah toh olal, ah tok ya,

Ah toh ol beil vns) Justificar y hazer justo: ocçah tah tohol beil, ocçah tah utzul beil.

Ah toh ol than mtm) ah toh ol than: fidedigno. verdadero.

Ah toh ol be mtm) ah toh ol be: justo virtuoso.
vns) Asiento o lugar de alguna cosa: cuch. Asiento o morada donde uno biue: cuchil. Ponedlo en su asiento: dzaex tu cuchil. El alma del justo es asiento de Dios: he u pixan ah tohol bee u cuchil Dios. vns) Justicia del justo: utzil, tibil, tohil. Justo hombre: tohol uinic, u tohil uinic. Justo y bueno: ah tohol be, tohol uinic. Siete bezes al día cae el justo en pecados veniales: uucten u lubul toholoch uinic ti çal keban ichil hunppel kin.

Ah toh ol than: fidedigno. verdadero. (mtm)

Ah toh ol be: justo virtuoso. (mtm)

Ah toh olal mtm) ah toh olal: sano y con salud.
a189 edznab; ah toh u mut, ah toh olal, ah tok ya,

Ah toh olal: sano y con salud. (mtm)

Ah toh tunich vns) Cantero, que labra piedra: ah men tunich, ah toh tunich.

Ah toh tupul keban vns) Confesarse el penitente: toh cab tah çipil, keban, choch keban. Confesante, que se confiesa: ah toh tupul keban, ah choch keban. Confesarse generalm[en]te: hun yuk tupul keban, chol keban. Confesarse de todos sus pecados si[n] dexar ning[un]o: xup toh cabtah keban.

Ah tohol be mtm) ah toh ol be: justo virtuoso.
vns) Asiento o lugar de alguna cosa: cuch. Asiento o morada donde uno biue: cuchil. Ponedlo en su asiento: dzaex tu cuchil. El alma del justo es asiento de Dios: he u pixan ah tohol bee u cuchil Dios. vns) Bueno y justo: ah tohol be, tohol uinicil, tohloch uinic. vns) Justicia del justo: utzil, tibil, tohil. Justo hombre: tohol uinic, u tohil uinic. Justo y bueno: ah tohol be, tohol uinic. Siete bezes al día cae el justo en pecados veniales: uucten u lubul toholoch uinic ti çal keban ichil hunppel kin.

Ah tohol beil vns) Justificar y hazer justo: ocçah tah tohol beil, ocçah tah utzul beil.

Ah tohol than mtm) ah toh ol than: fidedigno. verdadero.

Ah tok chacuil
a190 ah tok chacuil, edznabil tok u mut, ah dzac ya,

Ah tok mtm) ah tok: sangrador.

Ah tok ya / ah tok yah mtm) ah tok yah: sangrador que lo tiene por officio o cirujano.
a187 ah tok ya, ah dzac ya xan, utz lae,
a189 edznab; ah toh u mut, ah toh olal, ah tok ya,
me001.003 lay u tzolaan u bel nohol licil yilabal
      tumen ah tok yahoob lae

Ah tok yah: sangrador que lo tiene por officio o cirujano. (mtm)

Ah tok: sangrador. (mtm)

Ah tom mtm) ah tom: gafo, impedido de pies y manos.

Ah tom: gafo, impedido de pies y manos. (mtm)

Ah ton mtm) ah ton: animal cojudo, no castrado.

Ah ton: animal cojudo, no castrado. (mtm)

Ah tooc chuc: carbonero, que haze carbon. (mtm)

Ah tooc chuh cab: el que haze cal. (mtm)

Ah tooc naob: incendiarios, que queman casas. (mtm)

Ah toox mtm) ah toox: flechero.

Ah toox: flechero. (mtm)

Ah top chun mtm) ah top chun: sodomita, cigorzon.

Ah top chun: sodomita, cigorçon. (mtm)

Ah top it mtm) ah top it: idem. ah top chun: sodomita, cigorzon.

Ah top it: idem. (mtm)

Ah top lom chun mtm) ah top lom chun, ah top lom it: sodomitas ad invicen.

Ah top lom it mtm) ah top lom chun, ah top lom it: sodomitas ad invicen.

Ah top zakabil mtm) ah top zakabil: mozo o moza casadero.

Ah toplom chun; ah toplom it:} sodomitas ad inuicen. (mtm)

Ah topp çakabil: moço o moça casadero. (mtm)

Ah totop luk mtm) ah totop luk: tragon, gloton.

Ah totop luk: tragon, gloton. (mtm)

Ah tox cib mtm) ah tox cib: cerero que labra cera y candelas.

Ah tox cib: cerero que labra cera y candelas. (mtm)

Ah tubul ha
d132 bin mucchahac ah tubul uah, ah tubul ha

Ah tubul ik mtm) ah tubul ik /o/ tubul ik: olvidadizo, desmemoriado.

Ah tubul ik /o/ tubul ik: olvidadizo, desmemoriado. (mtm)

Ah tubul uah
d132 bin mucchahac ah tubul uah, ah tubul ha

Ah tubul ximbal mtm) ah tubul ximbal: ligero, traga leguas.

Ah tubul ximbal: ligero, traga leguas. (mtm)

Ah tucub mtm) ah tucub: gruñidor refunfuñador.

Ah tucub: gruñidor refunfuñador. (mtm)

Ah tucuch
h060 ah tucuch u holpop ti chikin

Ah tucul mtm) ah tucul: cuidadoso.
vns) Cuidadoso, que siempre anda pensando: ah tucul.

Ah tucul: cuidadoso. (mtm)

Ah tukzah ol: molesto. (sfm)

Ah tumul atancil mtm) ah tumul atancil: desposado, ombre recien casado. mtm) ah tumul ichamcil: desposada assi.

Ah tumul atancil: desposado, ombre recien casado. (mtm)

Ah tumul ichamcil mtm) ah tumul atancil: desposado, ombre recien casado. mtm) ah tumul ichamcil: desposada assi.

Ah tumul ichamcil: desposada assi. (mtm)

Ah tumut mtm) ah tumut: considerado, moderado, prudente, y templado.

Ah tumut: considerado, moderado, prudente, y templado. (mtm)

Ah tutub ik mtm) ah tutub ik: olvidadizo, desmemoriado.

Ah tutub ik: falta de memoria. (sfm)

Ah tutub ik: olvidadizo, desmemoriado. (mtm)

Ah tutuc chi than mtm) ah tutuc chij than, ah tutuc chij: gruñidor reñidor entre dientes.

Ah tutuc chij than; ah tutuc chij:} gruñidor reñidor entre dientes. (mtm)

Ah tutuc: gruñidor. (sfm)

Ah tutuz cimil mtm) ah tutuz cimil: el que se haze muerto o lo finge.

Ah tutuz cimil: el que se haze muerto o lo finge. (mtm)

Ah tutuz dzib mtm) ah tutuz dzib: el que falsa firma o escritura.

Ah tutuz dzib: el que falsa firma o escritura. (mtm)

Ah tutuz numyail mtm) ah tutuz numyail: pobre falso que finge ser pobre.

Ah tutuz numyail: pobre falso que finge ser pobre. (mtm)

Ah tuy meex mtm) ah tuy meex: barvi campiño.
vns) Barbi[b]ermejo: kankan meex. vns) Barbilampiño: ah tuy meex. vns) Barbinegro: ekcuppen meex.

Ah tuy meex: barui campiño. (mtm)

Ah tuz ach mtm) ah tuz ach: lo mismo. ah tuz: mentiroso.

Ah tuz cep mtm) ah tuz cep: lo mismo, vocablo feo. ah tuz: mentiroso.

Ah tuz kay mtm) ah tuz kay: cantor que compone el canto.

Ah tuz kay: cantor que compone el canto. (mtm)

Ah tuz mtm) ah tuz: mentiroso. mtm) ah tuz: autor, o inventor de alguna cosa.
vns) Autor de mentiras: ah tuz. Eres, por bentura, el autor de mentiras?: yidzatilech ua tuz?.

Ah tuz: autor, o inventor de alguna cosa. (mtm)

Ah tuz: mentiroso.
Ah tuz ach: lo mismo.
Ah tuz cep: lo mismi, vocablo feo. (mtm)

Ah tuz: mentiroso. (sfm)

Ah tza mtm) ah tza: el que da pleito a otro.
mtm) ah tza: el que pide a otro la hija para muger de su hijo ofreciendole algo paraque venga en ello. es genero de fuerza.

Ah tza than mtm) ah tza than: porfiador en sus razones.

Ah tza than: porfiador en sus razones. (mtm)

Ah tza: el que pide a otro la hija para muger de su hijo ofreciendole algo para que venga en ello. Es genero de fuerça. (mtm)

Ah tza: el que da pleito a otro. (mtm)

Ah tza; ah dza:} vease adelante despues de ah thut. (mtm)

Ah tzaal tzaob: pleiteante. (mtm)

Ah tzaaltza mtm) ah tzaaltzaob: pleiteante.

Ah tzaaltzaob mtm) ah tzaaltzaob: pleiteante.

Ah tzab
a149 chicchan; ah tzab u mut, habin u che, kak yol,

Ah tzab can mtm) ah tzab can: vivora con cascabeles.
k178 ah tzab can, ah kukul can
ka149 2 cail chicchan, ah tzab ti can u mut, yet man u che,

Ah tzac
i619 yume, lay ah tzace

Ah tzam
ia146 hunil kan, ah tzam ti can ix kok ta u cħicħil
      chac imix che
ka146 1 hunil kan, ah tzam ti ti can, ix kokobta,
      u cħicħil

Ah tzay kanche
c373 u kin u pacat cot ich ah tzay kanche, ah hay kin bak,
      ah toc, ah dzudz

Ah tzec mtm) ah tzeec: predicador.

Ah tzeec mtm) ah tzeec: predicador.

Ah tzeec: predicador. (mtm)

Ah tzeel mtm) ah tzeel: yguana macho.

Ah tzeel: yguana macho. (mtm)

Ah tzel ems) iguana macho: tzel, ah tzel. ah tzem mtm) ah tzem: el que sustenta o mantiene y da de comer a otro.

Ah tzem: el que sustenta o mantiene y da de comer a otro. ¶ Ah tzemul: el que o la que sustenta assi a otro. ¶ Cimi vah tzenul: muriose el que me sustentaua. (mtm)

Ah tzemil mtm) ah tzemil: tisico doliente.

Ah tzemil: tisico doliente. (mtm)

Ah tzen al: la que cria sus hijos sustandolos. (mtm)

Ah tzen cħicħ mtm) ah tzen cħicħ: el que cria y sustenta paxaros.

Ah tzen cħicħ: el que cria y sustenta paxaros. (mtm)

Ah tzen paal mtm) ah tzen paal: ama que cria.

Ah tzen paal: ama que cria. (mtm)

Ah tzen pal mtm) ah tzen paal: ama que cria.

Ah tzenal mtm) ah tzenal: la que cria sus hijos sustandolos.

Ah tzenil cam) ahtzeniil: sustento.

Ah tzenul mtm) ah tzenul: el que o la que sustenta assi a otro. cimi u ah tzenul: muriose el que me sustentaba.

Ah tzenulte
c 018.022 he tun bini yah tzenulteob

Ah tzic mtm) ah tzic: hombre cortes, o cortesano.
vns) Bien criado, q[ue] tiene criança: ah tzic. vns) Bien criado ser: tzic.

Ah tzic than mtm) ah tzic than: obediente.

Ah tzic than: obediente. (mtm)

Ah tzic: hombre cortes, o cortesano. (mtm)

Ah tzicba mtm) ah tzicba, ah tzicbail: sobervio y presumtuoso.

Ah tzicba; ah tzicbail:} soberuio y presumtuoso. (mtm)

Ah tzicbail mtm) ah tzicba, ah tzicbail: sobervio y presumtuoso.
vns) Altibez y soberbia: tzicbail, nonohbail. Altibo así: ah tzicbail, ah nonohbail.

Ah tzicbail than mtm) ah tzicbail than: sobervio en el hablar.

Ah tzicbail than: soberuio en el hablar. (mtm)

Ah tzicbal vns) Burlar de palabra en conbersaçión: tzicbal, baxal than, coco than. Burlador así: ah tzicba, ah coco than, ah baxal than. Burlar jugando: baxal. Estan jugando los muchachos: baxal u cah palalob.

Ah tzimin cab mtm) ah tzimin cab, ah tzimin nal: dueño o señor de caballo.
vns) Cauallero, que tiene caballo: ah tzimin al, ah tzimin cab.

Ah tzimin cab; ah tziminnal:} dueño o señor de caballo. (mtm)

Ah tzimin menyah mtm) ah tzimin menyah: el que trabaja despacio.

Ah tzimin menyah: el que trabaja despacio. (mtm)

Ah tziminnal mtm) ah tzimin cab, ah tzimin nal: dueño o señor de caballo.
vns) Cauallero, que tiene caballo: ah tzimin al, ah tzimin cab.

Ah tzo bach mtm) ah tzoo bach: el faisan llamado bach, si es macho.

Ah tzo cam) htzo: gallo o pavo de la tierra.
ebm) ah-tzoo. a turkey-cock. (motul)
mtm) ah tzoo: gallo de papada. mtm) ah tzun: gallo de papada. t. ah tzoo.
vns) Asar debajo de tiera: pib .t. Asad el gallo de papada: pibtex ah tzoo. vns) Cresta de aue en general: thel. La cresta del gallo: u thel ah thel. Cresta de gallos de la tierra: ppicħ. Encogídosele a la cresta: ti motzmi u ppicħ ah tzoo.
i352 he ix yax tzublaloob lic u katice, lay ah tzoe
i396 he ix u ix lucum can lic u katice, lay u cal ah tzoe
i550 yume, lay ah tzoe
i631 yume, lay cutz yetel ah tzoe

Ah tzo cutz mtm) ah tzoo cutz: pavo grande de papada de los del monte.

Ah tzo cutz; ah zubim: pavo (otro). (sfm)

Ah tzó: gallo de la tierra, lechuga de la tierra. (sfm)

Ah tzoh meex mtm) ah tzoh meex: balvibermejo.

Ah tzoh meex: balvibermejo. (mtm)

Ah tzol than mtm) ah tzol than: interpete. mtm) ah tzolthan: orador que haze algun rasonamiento, o relator.

Ah tzol than: interprete. (mtm)

Ah tzol than: orador que haze algun razonamiento, o relator. (mtm)

Ah tzolil be crm) yah dzibul be, yah tzolil be: 2,3,5,6,8: cronica. cronista, escritor de cronica.
vns) Coronista: yah tzolil be, yah dzibul be. Coronista de n[uest]ro R[edent]or: yah dzibul u beel c ah lohil.

Ah tzontecomatl
g091 lay u haabil paxci tumenel ah cintli iuitl chan
      yetel ah tzontecomatl

Ah tzoo 1) mtm) ah tzoo: gallo de papada. mtm) ah tzun: gallo de papada. t. ah tzoo.
vns) Asar debajo de tiera: pib .t. Asad el gallo de papada: pibtex ah tzoo.

Ah tzoo 2) mtm) ah tzoo: barros que nacen en el rostro.

Ah tzoo bach mtm) ah tzoo bach: el faisan llamado bach, si es macho.

Ah tzoo bach: el faisan llamado bach, si es macho. (mtm)

Ah tzoo cutz mtm) ah tzoo cutz: pavo grande de papada de los del monte.

Ah tzoo cutz: pauo grande de papada de los del monte. (mtm)

Ah tzoo: barros que nacen en al rostro. (mtm)

Ah tzoo: gallo de papada. (mtm)

Ah tzootz ci mtm) ah tzotz ci: borracho que anda pidiendo y mendigando vino que bever.

Ah tzootz matan mtm) ah tzotz matan: el que anda pidiendo limosna.
D151 u mehenoob ah tzootz, ah matan yolobi
D242 ti yan yokol ah tzootzi, ah matani

Ah tzotz ci mtm) ah tzotz ci: borracho que anda pidiendo y mendigando vino que bever.

Ah tzotz ci: borracho que anda pidiendo y mendigando vino que bever. (mtm)

Ah tzotz matan mtm) ah tzotz matan: el que anda pidiendo limosna.
D151 u mehenoob ah tzootz, ah matan yolobi
D242 ti yan yokol ah tzootzi, ah matani

Ah tzotz matan: el que anda pidiendo limosna. (mtm)

Ah tzotz mtm) ah tzotz: cosa vellosa, o como sayal.
D151 u mehenoob ah tzootz, ah matan yolobi
D242 ti yan yokol ah tzootzi, ah matani

Ah tzotz: cosa vellosa, o como sayal. (mtm)

Ah tzotzom dzib mtm) ah tzotzom: mancebo barviponiente. ah tzotzom dzib: pintor novicio que comienza a pintar.

Ah tzotzom mtm) ah tzotzom: mancebo barviponiente. ah tzotzom dzib: pintor novicio que comienza a pintar.

Ah tzotzom: mancebo barviponiente. ¶ Ah tzotzom dzib: pintor novicio que comiença a pintar. (mtm)

Ah tzoy cam) ahtzoy: rico, atosorador. cam) htzoy: rico.

Ah tzubancil mtm) ah tzubancil: amancebado.

Ah tzubancil: amancebado. (mtm)

Ah tzublal mtm) ah tzublal o tzublal: danzante. vide tzublal.
vns) Bailar o dançar: okot. Bailando está: okot u cahob. vns) Baylador o dançante: ah okot, ah tzublal, tzublal. vns) Bailar o dançar al trocado, mudando los lugares: hub lum okot, kex lem okot. vns) Bailando fue llebado o traydo: oktebil chabic. vns) Baile de señores: tan kinam. vns) Baile antiguo y malo: okot muan.

Ah tzublal /o/ tzublal: dançante. ¶ Vide Tzublal. (mtm)

Ah tzuc ach than mtm) ah tzucachthan: deshonesto en hablar deshonestidades.

Ah tzuc ach mtm) ah tzucachil: carnal luxurioso.
vns) Carnal, laçibo, putañero: ah coil, ah tzuc achil.
a200 nicte zoyem uinic, ah tzuc ach, u hach coil uinic
a203 ah tzuc ach xan, hach tzutzuc uinic,

Ah tzuc ach than: deshonesto en hablar deshonestidades. (mtm)

Ah tzuc achil: carnal luxurioso. (mtm)

Ah tzuc cep can mtm) ah tzuccep can, ah tzucep can: deshonesto en contar cuentos y en hablar.

Ah tzuc uinic cam) ah tzuc uinic: lacivo, lujurioso.

Ah tzuc yah mtm) ah tzuc yah: deshonesto luxurioso.

Ah tzuc yah: deshonesto luxurioso. (mtm)

Ah tzucachil mtm) ah tzucachil: carnal luxurioso.
vns) Carnal, laçibo, putañero: ah coil, ah tzuc achil.

Ah tzuccep can; ah tzucep can:} deshonesto en contar cuentos y en hablar. (mtm)

Ah tzum cam) ahtzum: vease htzum. htzun: pavo que tiene el mechon de cerda sobre el buche.

Ah tzun cam) htzun: pavo que tiene el mechon de cerda sobre el buche.
mtm) ah tzun: gallo de papada. t. ah tzoo.

Ah tzun: gallo de papada .l. ah tzoo. (mtm)

Ah tzutz
cam: tzutz, tzutzah: cerrarse lo agujerado.
crm: yalat tzutz: 1: llover sobre el uno el daño que procuraba para otro. ma a nupintic a lak hik a yalte a tzutz: no contraries a tu projimo
ems: cerrar: nupp, mac-ah, tzutz, kal, zupp. ems: tapar: mac-ah, tzutz, nupp.
rb156.002 hunac ah itz en, bacin hunac ah tzutz en
rb156.004 in paa a kinam, in uec a kinam hunac ah itz en,
      bacin hunac ah tzutz en
rb157.001 hunac ah itz en, bacin hunac ah tzutz en
rb209.002 hunac ah tzutze, hunac mulute
rb209.006 hunac ah tzutze, hunac ah pake, hunac ah mulute

Ah tzutzuc than
a159 ah tzutzuc than, ah kuxlantanba, ah oczah ya

 

Previous Page  |  Table of Contents  |  Next Page

Section A - pages 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28

Sections - A | B | C | CH | CHH | DZ | E | H | I | K | L | M | N | O | P | PP | T | TH | TZ | U | UA | X | Y | Z

Return to top of page